I brist på annat..

..får det bli en tur "down memory lane".

* * *

Järna-Himmerfjärden
torsdag 3 augusti -00

Micke har semester, Rille och Palle tar ledigt på eftermiddagen för lite fiske igen.
Sist Micke och Palle var ute en heldag blev det EN abborre till Micke så sådär värst förhoppningsfulla är vi inte, även om Rille skrämmer upp oss med att han är ”jävlit laddad”…

Vi drar iväg och testar "Gubbens" och vassarna däromkring och Rille får en liten gädda på sin jig.
Testar Moragrynnan och för första gången får vi fisk där. Micke inviger med en 6 hektos gös och Rille följer upp med en 2 kilos gädda som uppför sig precis som en gös när han tar hem den.
Palle gnetar på utan att ha nånting på, men får till slut en liten abborre.

Micke, alias Mr. Precision, sätter ett par jiggar i en enbuske, vassen och håller så när på att perforera Palle med en jig i 200 blås!

Vi testar Järnafjärden och Rille vinner längdkasttävlingen eftersom hans lina går av i kastet och hamnar en kilometer bort. Minst!

Rille hävdar att han minsann i alla fall inte är tondöv men kan inte komma på en enda Tomas Ledin låt när vi pressar honom.

Vi ruttnar och ger upp och drar tillbaka till den numera så berömda Svanmannen.
På vägen dit överröstar Palle och Rille varandra med den nyinstiftade "kampsången"

- DE E FÖRBJUDET, FÅR MAN INTE GÖRA!
så att det ekar över fjärden och smakar blod i munnen...

När vi kommer fram tänker vi testa "Gubbens" först men han badar på bryggan med sin hund så vi struntar i det och åker vidare mot "Svanmannens". Palle berättar att när han var här med Jonte så rusade gubben ut och skällde som fan.
När vi närmar oss hans nyutlagda vita plastdunkar, som ska föreställa nät, så ser vi att han är i huset 300 meter upp från stranden.
Det dröjer inte länge förrän han är nere vid bryggan och börjar mata sina svanar precis som Palle förutspått.

- Nu har ni väl hamnat lite fel va? ropar han.

Vi har kommit överens om att inte svara idioten om han börjar gapa, utan fortsätter fiska som om vi inte hört vad han sagt.
Han fortsätter gorma och vi har svårt att hålla oss för skratt.
Det brinner till ordentligt i huvet på gubben, som nu kallar oss för både det ena och det andra medan vi lugnt fiskar på.
Han hotar med stryk och ber oss faktiskt att komma iland så skall vi få just det.
Entusiasmen hos gubben är det inget fel på, han vräker ur sig oegentligheter och till slut skriker han;

- När jag matat klart svanarna så går jag och hämtar hagelbössan, sen ska jag blåsa hål både i er och båtjäveln!

Häpp! Den mannen finns på riktigt..

När han matat svanarna så går han iväg, och faktiskt har han inte bössan i näven när han släntrar ner för gräsmattan! Han ställer den vid stranden och går ut på bryggan och fortsätter sitt gormande om 100 meter hit och dit.
Till slut börjar han håna oss för att vi inte får någon fisk! Vi totalignorerar honom men Micke börjar bli riktigt arg och står och skakar av ilska.

När vi, som han tycker, kommer för nära hans ena dunk så går han och hämtar bössan och lägger den framför sig på bryggstaketet och stirrar stint på oss...
Rille menar att ”haglet börjar dala efter 40 meter och att det är bara att vända ryggen till ifall han börjar skjuta”...
Micke litar inte riktigt på det och ber Rille att byta plats med honom eftersom han befinner sig direkt i skottlinjen.

Efter vad som känns som en evighet lommar till slut gubben upp till huset. Förmodligen tycker han att vi är på behörigt avstånd från "hans" vatten. Vi flyttar oss tillbaka in på "hans" vatten och Palle felkrokar en brax som vi släpper tillbaka.
Sedan enas vi om att lägga ner eftersom vi egentligen inte orkar ge oss in i handgemäng eller ens en diskussion med gubben.

Rille vill sluta fiska och eftersom det är extremt dåligt så har Palle och Micke inget emot det, så vi drar hem vid 21-tiden.